Nymfer var kvinnliga gudomligheter som hade starka kopplingar till naturen och att ” bli tagen av nymferna” var ett etablerat begrepp under antiken. Nymfolepsi kunde leda till ökad medvetenhet och vältalighet men också till besatthet. Emelie Byström ger oss en inblick i vad nymferna betydde under antiken, hur de dyrkades och hur tankar kring nymfolepsi kan vara aktuella idag.
Medusas serie om antiken i svensk arkitektur fortsätter med en inblick i Gustav III:s vurm för den doriska portiken.
Kungens resa till Italien 1783-84 förändrade svensk arkitektur för alltid och tack vare bland andra af Chapman och Ehrensvärd pryds byggnader runt om i Sverige av den doriska portiken, till och med ett tempel byggt av bark!
Fotboll i antiken? Johan Flemberg utreder sportens uråldriga rötter.
För femtio år sedan stod Nubiens arkeologi i centrum för västvärldens blickar när bygget vid Assuandammen dränkte stora landområden. Ingrid Berg skriver om flytten av templen av Abu Simbel som ett exempel på kulturarvspolitik under det kalla kriget.
Innehåll:
- Emelie Byström. ”Extatisk längtan efter de oåtkomliga”. Begreppet nymfolepsi under antiken.
- Johan Flemberg. Fotboll i antiken?
- Lars Karlsson. Gustav III och den doriska portiken.
- Tobias Krönström. I skenet av ett avtryck.
- Görkem Çimen. Att gräva fram arkeologens historia. Inge Dahlén i Labraunda på 1950-talet.
- Ingrid Berg. Abu Simbel – ett kulturarv från det kalla kriget.
- Fanny Kärfve. Dunklet kring sanningens mun
- Recensioner.
- Medusa tipsar.
- Maria Lowe Fri. Medusahänge.