Medusa nr 1, 2005

Medusa nr 1, 2005

Medusa nr 1, 2005

Klicka här om du vill köpa detta nummer av Medusa!

Det är ett välkänt faktum, att många av de antika föremål som idag återfinns på museer världen över saknar proveniens, dvs. härkomstuppgift. Vi vet alltså inte alltid från vilken plats eller ort föremålet kommer och, förmodligen ännu mer sällan, i vilket sammanhang det hittades. Att ett föremål saknar härkomst är förstås av fundamental betydelse för den forskare som inte bara är intresserad av objektets stilistiska eller typologiska tillhörighet. Således kan ett antikt föremål säga oss många gånger mer, om vi vet att det grävdes fram i en omgivning som också kan avslöja t ex. hur det användes eller tillverkades. Så därför är det förstås ytterligt tursamt i de fall då ett föremåls tid­ig­are okända fyndsammanhang går att spåra. I Liten skärva välter stort museum… Om en ny athensk vas från Etrurien berättar eva rystedt, professor i Antikens kultur och samhällsliv vid Lunds universitet, om en sådan ovanligt märklig historia. Vi får följa hur nya skärvfynd leder till att en attisk praktvas, som, skulle det visa sig, skamligt införskaffats illegalt av ett ansett amerikanskt museum, inte bara får sin proveniens bekräftad utan faktiskt till slut åter hamnar inte långt ifrån sin ursprungliga fyndort, nämligen på Villa Giulia Museet i Rom.

Om den senromerske kejsaren Julianus avfällingens härkomst råder emellertid inga tvivel, även om hans släkthistoria är minst sagt svåröverskådlig. Julianus har ju främst gått till historien som hedendomens siste beskyddare vid den tid då kristendomen blev en alltmer gynnad religion i romarriket. Det är anledningen till detta envisa motstånd som bengt-arne roos, fil.dr i grekiska och psykiater, fokuserar på i artikeln Julianus av­-fällingen. Vad var det som gick snett? Var det så att Julianus avoga inställning till kristendomen går att hänföra till hans dokumenterat avvikande personlighet, och vilken psykiatrisk diagnos skulle man idag ge denne så illa beryktade kejsare?

En annan man med säkrad härkomst kan vi läsa om i artikeln Prins Philopappos av Kommagene av fredrik whitling, fil.mag. vid Lunds universitet. Det var denne hellenistiske härskare utan egentligt kungadöme som lät uppföra det välkända gravmonumentet på Filopapposkullen i Athen. Säkert har många av oss besökt platsen för att från den eminenta placeringen på höjden beundra en av de bästa utsikterna över staden. Nu har vi dessutom chansen att fördjupa oss i monumentets historia och konstnärliga utsmyck­ning och det tackar vi naturligtvis för.

Så följer två gedigna och intresseväckande bokrecensioner. Som vanligt kan vi också erbjuda arkeologiska nyheter från när och fjärran i Pantoia. Och plikttroget dyker förstås en Medusa upp. Denna gång presenterad av Kristian Gunnfors, forskarstuderande i Antikens kultur och samhällsliv vid Stockholms universitet.

Med detta hoppas vi att våra kunskapstörstande läsare håller till godo fram till dess att nästa nummer kommer ut, i juni. Då skickar vi också med det utlovade artikelregistret över åren 2000 – 2004.

Innehåll:
Eva Rystedt, Liten skärva välter stort museum… Om en ny athensk vas från Etrurien
Bengt­–Arne Roos, Julianus avfällingen. Vad var det som gick snett?
Fredrick Whitling, Prins Philopappos av Kommagene
Bokrecensioner
Pantoia

Redaktion:
Pedro Bentancour Garin, Gun Blomkvist, Gunnel Ekroth, Kristian Gunnfors, Julia Habetzeder, Jenni Hjohlman, Anna Lindblom, Maria Lowe Fri, Lovisa Strand