Medusa nr 1, 2006

Klicka här om du vill köpa detta nummer av Medusa!

Med våren blåser förändringens vind över Medusa och detta med färgsprakande resultat. Från och med det här numret har vi nämligen den stora äran att presentera tidningen helt i färg. Så, njut av en vårfin Medusa och låt er dras med i ett inspirerande antikvurm med svenska förtecken.

Ett viktigt led i återuppbyggandet av en nationell identitet efter självständighetsförklaringen från Turkiet 1830 var framhävandet av Greklands arkeologiska och konsthistoriska kulturarv. Platser upptäcktes på nytt och grävdes ut och nya fynd kom i dagen. Med detta ökade också intresset för den antika grekiska kulturen ute i Europa, inte minst i Sverige. Många svenska författare och konstnärer begav sig under tidigt 1900-tal till Grekland för att på plats och med egna ögon få uppleva de beundrade fornlämningarna. Ett givet monument att beskåda under resan var förstås Parthenon, templet som så ståtligt tronar på Akropolis i Athen. Om svenska författares möte med och inspiration av denna, för det antika arvet, så betydande plats berättar professor emeritus Paul Åström i Akropolis och Parthenon i svensk litteratur.

Ett annat område där det antika arvet har varit framträdande är läkekonsten där grekerna var först med att införa det vetenskapliga tänkandet. Gullög Nordquist, professor i Antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet, penetrerar i Sjuk-domar och bot i Grekland vad de antika läkarna trodde sig veta om människokroppen och hur den skulle behandlas. Det är väl inte för mycket sagt att det, tack och lov, har gått ordentligt framåt med vår anatomiska kunskap sedan dess!

Teorier kring ledarskap är inte, vilket man kanske kunde tro, något modernt fenomen utan diskuterades även under antiken. Trots detta långvariga intresse anses det fortfarande sällsynt med goda ledare. Därför kan det ju vara värt att titta på vad de gamla grekerna hade att säga om saken. Fil. kand. Åke Blid, som i ett antal år har verkat som ledarskapsjournalist i en facktidning, har studerat vad historikern Xenofon kan lära ut om ledares egenskaper Resultatet kan vi läsa om i Xenofon – antik lärare i ledarskap.

Vad mer har vi att bjuda på? Lite smått och gott av nyheter med antika anknytningar samt en bunt med intresseväckande recensioner. Och så förstås en Medusa, denna gång porträtterad i bild av skulptören Eric Grate. Med detta tackar vi för denna gång. Nästa nummer går i Roms tecken och kommer ut i mitten av juni. Det kommer bl.a. att innehålla en rykande färsk rapport om den nya rekonstruktionen av Jupitertemplet på Kapitolium i Rom med en presentation av de nyöppnade Kapitolinska museerna.

Innehåll:
Gullög Nordquist, Sjukdomar och bot i Grekland
Anton Bonnier, Rome sätter antiken på kartan
Åke Blid, Xenofon. Antik lärare i ledarskap
Jenni Hjohlman, Världens sju underverk i ny tappning
Paul Åström, Akropolis och Parthenon i svensk litteratur
Hur bör en Medusa-artikel se ut?
Bokrecensioner
Medusa tipsar
Pantoia

Redaktion:
Anna Lindblom (chefredaktör), Pedro Bentancour Garin, Gun Blomkvist, Susanna Blåndman,
Julia Habetzeder, Jenni Hjohlman, Maria Lowe Fri, Kerstin Silfwerbrand, Lovisa Strand