Snarare än att karaktärisera antiken i stort var den atletiska nakenheten en mycket specifik grekisk uppfinning. Carl Magnus Juliusson diskuterar hur den grekiska nakenheten kan ha uppstått och hur den levt kvar ända in i våra dagar, inte minst inom konstens värld.

Inom ramen för den grekiska nakenheten gör Helmer Hanses ett försök att redogöra för det nakna efterspelet till den vilde ynglingen Alkibiades våldsamma utfall mot Hipponikos.

Lisa Hagelin diskutera arbetes betydelse för slavar och frigivna. Den romerska konsten och inskrifter visar att frigivna och slavar var stolta över sitt arbete och arbete synes avgörande för konstruerande av maskulinitet. Men denna attityd till arbete delades dock inte av den romerska eliten, såsom den uttrycks i Ciceros och Sallustius texter, där arbete deskrivs som förnedrande eller feminiserande.

Innehåll

• Johan Söderlund. Nike från Samothrake och de stora gudarnas helgedom.
• Carl Magnus Juliusson. Nakenhet i det antika Grekland.
• Helmer Hanses. Alkibiades nakna ursäkt till Hipponikos.
• Adam Korpskog. Utopi och mytologi i Törnemans Apeteos.
• Lisa Hagelin. Arbete och manlighet i senrepublikens och den tidiga kejsartidens Rom.
• Filmo Verhagen. Allt för deg! Romersk hunger efter land och bröd.
• Gullög Nordquist. 1909-2019: 110 år av klassisk fornkunskap i Sverige.
• Recensioner.
• Medusa tipsar.
• Medusa på Bokmässan
• Ghaza Alyasin. Medusa vid den italienska tån.

Nymfer var kvinnliga gudomligheter som hade starka kopplingar till naturen och att ” bli tagen av nymferna” var ett etablerat begrepp under antiken. Nymfolepsi kunde leda till ökad medvetenhet och vältalighet men också till besatthet. Emelie Byström ger oss en inblick i vad nymferna betydde under antiken, hur de dyrkades och hur tankar kring nymfolepsi kan vara aktuella idag.

Medusas serie om antiken i svensk arkitektur fortsätter med en inblick i Gustav III:s vurm för den doriska portiken.