Årets tredje nummer av Medusa är fullt av artiklar om staden Rom och romarriket. Läs om senantik konst, dyra mynt, relationen med Karthago, namn, gravar och krig!
Innehåll
Santa Maria Antiqua. Senantikens Sixtinska kapell, Henrik Boman
Tyrannmördarnas gyllene dolkar – världens dyraste antika mynt, Ragnar Hedlund
Fred och krig. Karthago och Rom före det första puniska kriget, Daniel Henningsson
Vad kan romerska namn berätta för oss?, Tuomo Nuorluoto
Neros grav. En attraktion för både resenärer och onda andar, Fredrik Tobin-Dodd
Nu är årets första nummer ute! Läs om romerska rövare, återanvändning av egyptiska kistor, Flaubert, Roms eventuella föredömlighet, Kallifatides och Cixous. Och för den som ännu inte blivit prenumerant, se:
Medusa firar sin 40-årsdag med ett späckat temanummer om etruskerna! Ulf Hansson inleder med en djupdykning i renässansens Florens där det moderna intresset för etruskerna uppstod. Därefter följer tre artiklar som på olika sätt berör frågan om etruskernas ursprung. Johan Vekselius skriver om debatten kring DNA och etrusker, som pågått sedan tidigt 2000-tal, medan Lars Karlsson och Daniel Henningsson ger exempel på olika sätt att angripa problemet ur ett arkeologiskt och antikhistoriskt perspektiv. Därefter kommer en artikel av Ingrid Edlund-Berry om Arezzos etruskiska historia och den berömda brons-chimeran. Fredrik Tobin-Dodd skriver om en nyupptäckt bronsstatyett och Ingela Wiman om etruskernas förhållande till naturen. Som avslutning får vi läsa om Medusa själv! Malin Wik Wallin skriver om Medusa som motiv i grekiskt vasmåleri och hur hon där går från ful till skön.
Snarare än att karaktärisera antiken i stort var den atletiska nakenheten en mycket specifik grekisk uppfinning. Carl Magnus Juliusson diskuterar hur den grekiska nakenheten kan ha uppstått och hur den levt kvar ända in i våra dagar, inte minst inom konstens värld.
Inom ramen för den grekiska nakenheten gör Helmer Hanses ett försök att redogöra för det nakna efterspelet till den vilde ynglingen Alkibiades våldsamma utfall mot Hipponikos.
Lisa Hagelin diskutera arbetes betydelse för slavar och frigivna. Den romerska konsten och inskrifter visar att frigivna och slavar var stolta över sitt arbete och arbete synes avgörande för konstruerande av maskulinitet. Men denna attityd till arbete delades dock inte av den romerska eliten, såsom den uttrycks i Ciceros och Sallustius texter, där arbete deskrivs som förnedrande eller feminiserande.
Innehåll
Johan Söderlund. Nike från Samothrake och de stora gudarnas helgedom.
Carl Magnus Juliusson. Nakenhet i det antika Grekland.
Helmer Hanses. Alkibiades nakna ursäkt till Hipponikos.
Adam Korpskog. Utopi och mytologi i Törnemans Apeteos.
Lisa Hagelin. Arbete och manlighet i senrepublikens och den tidiga kejsartidens Rom.
Filmo Verhagen. Allt för deg! Romersk hunger efter land och bröd.
Gullög Nordquist. 1909-2019: 110 år av klassisk fornkunskap i Sverige.
