Nu är årets första nummer ute! Läs om romerska rövare, återanvändning av egyptiska kistor, Flaubert, Roms eventuella föredömlighet, Kallifatides och Cixous. Och för den som ännu inte blivit prenumerant, se:
https://tidskriftenmedusa.se/prenumeration/
Medusa firar sin 40-årsdag med ett späckat temanummer om etruskerna! Ulf Hansson inleder med en djupdykning i renässansens Florens där det moderna intresset för etruskerna uppstod. Därefter följer tre artiklar som på olika sätt berör frågan om etruskernas ursprung. Johan Vekselius skriver om debatten kring DNA och etrusker, som pågått sedan tidigt 2000-tal, medan Lars Karlsson och Daniel Henningsson ger exempel på olika sätt att angripa problemet ur ett arkeologiskt och antikhistoriskt perspektiv. Därefter kommer en artikel av Ingrid Edlund-Berry om Arezzos etruskiska historia och den berömda brons-chimeran. Fredrik Tobin-Dodd skriver om en nyupptäckt bronsstatyett och Ingela Wiman om etruskernas förhållande till naturen. Som avslutning får vi läsa om Medusa själv! Malin Wik Wallin skriver om Medusa som motiv i grekiskt vasmåleri och hur hon där går från ful till skön.
Snarare än att karaktärisera antiken i stort var den atletiska nakenheten en mycket specifik grekisk uppfinning. Carl Magnus Juliusson diskuterar hur den grekiska nakenheten kan ha uppstått och hur den levt kvar ända in i våra dagar, inte minst inom konstens värld.
Inom ramen för den grekiska nakenheten gör Helmer Hanses ett försök att redogöra för det nakna efterspelet till den vilde ynglingen Alkibiades våldsamma utfall mot Hipponikos.
Lisa Hagelin diskutera arbetes betydelse för slavar och frigivna. Den romerska konsten och inskrifter visar att frigivna och slavar var stolta över sitt arbete och arbete synes avgörande för konstruerande av maskulinitet. Men denna attityd till arbete delades dock inte av den romerska eliten, såsom den uttrycks i Ciceros och Sallustius texter, där arbete deskrivs som förnedrande eller feminiserande.
Innehåll
Nymfer var kvinnliga gudomligheter som hade starka kopplingar till naturen och att ” bli tagen av nymferna” var ett etablerat begrepp under antiken. Nymfolepsi kunde leda till ökad medvetenhet och vältalighet men också till besatthet. Emelie Byström ger oss en inblick i vad nymferna betydde under antiken, hur de dyrkades och hur tankar kring nymfolepsi kan vara aktuella idag.
Medusas serie om antiken i svensk arkitektur fortsätter med en inblick i Gustav III:s vurm för den doriska portiken.
Läs mer