Kategoriarkiv: Tidigare nummer

Medusa nr 3, 2005

Medusa nr 3, 2005

Medusa nr 3, 2005

Klicka här om du vill köpa detta nummer av Medusa!

Var Alexander den Store gud eller ej, och vad trodde han själv om saken? Fil.dr Jenny Wallensten, verksam vid Svenska Institutet i Athen och Lunds universitet, skriver i Alexander den Store: gudomlig människa eller mänsklig gud? om dennes gudomliga eller icke-gudomliga karaktär.

Om hur vissa människor behandlades som gudar kan man också läsa i Kejsarnas pompa av Maud Webster, historiker och författare. Hennes nästa bok, Döden i Rom, handlar om likhantering och gravar och kommer ut våren 2006. I det här numret av Medusa ger hon ett smakprov på temat och skriver om kejserliga begravningar i Rom, från Caesar till senantiken. Läs mer

Medusa nr 2, 2005

Medusa nr 2, 2005

Medusa nr 2, 2005

Klicka här om du vill köpa detta nummer av Medusa!

Gåvor till Poseidon, våldsamma kvinnor och etruskiska naturresurser. Om allt detta i en salig blandning finns att läsa i föreliggande nummer av Medusa. Först ut är Jenni Hjohlman, fil.dr i Antikens kultur och samhällsliv, för närvarande anställd av Svenska Institutet i Athen. Jenni har tidigare sysslat med den senromerska och tidigmedeltida perioden i Grekland och studerar nu grekiska inskrifter som har hittats i Poseidonhelgedomen på Poros, antikens Kalaureia. Om ett par av dessa inskrifter berättar hon i Kalaureias välgörare på pränt och vi får då veta vad de säger oss om donationer till havsguden Poseidon. Läs mer

Medusa nr 1, 2005

Medusa nr 1, 2005

Medusa nr 1, 2005

Klicka här om du vill köpa detta nummer av Medusa!

Det är ett välkänt faktum, att många av de antika föremål som idag återfinns på museer världen över saknar proveniens, dvs. härkomstuppgift. Vi vet alltså inte alltid från vilken plats eller ort föremålet kommer och, förmodligen ännu mer sällan, i vilket sammanhang det hittades. Att ett föremål saknar härkomst är förstås av fundamental betydelse för den forskare som inte bara är intresserad av objektets stilistiska eller typologiska tillhörighet. Således kan ett antikt föremål säga oss många gånger mer, om vi vet att det grävdes fram i en omgivning som också kan avslöja t ex. hur det användes eller tillverkades. Så därför är det förstås ytterligt tursamt i de fall då ett föremåls tid­ig­are okända fyndsammanhang går att spåra. Läs mer