Kategoriarkiv: Temanummer

Medusa 2022:4 ute!

Kanske var du för upptagen med julstöket för att komma ihåg förra årets sista Medusa? Det blev ett spännande nummer med särskilt fokus på Tutankhamons grav och staden Ur:

  • Tutankhamons grav och staden Ur, 1922–2022, Björn Lundquist
  • Kulturarv och arkeologi i Irak, William Brad Hafford
  • 1001 kvitton. Administration under Ur III-dynastin, Seraina Nett
  • Bild och ljud i Ur, Agnes Tulstrup Henriksen
  • Mannen från Kaldéen, Ola Wikander
  • En värld av kilskrift, Carolin Johansson, Gustav Ryberg Smidt
  • och Rune Rattenborg
  • Tutankhamon utan graven, Åke Engsheden
  • På väg mot upptäckten av Tutankhamons grav, Andreas Dorn
  • Tutankhamons upptäckare i Sverige, Carolin Johansson
  • Ond bråd död, Sofia Häggman
  • Recension
  • Huwawa, gorgonernas förfader?, Björn Lundquist

Medusa 2022:1 ute nu!

Utgrävningarna i Asine fyller 100 år! I dagarna landar årets första nummer av Medusa i brevlådor över hela landet. Det blir en härlig djupdykning i en av de allra viktigaste svenska arkeologiska utgrävningarna i medelhavsområdet!

Innehåll

  • Utgrävningarna i Asine fyller 100 år! Gullög Nordquist och Erika Weiberg
  • Asinekommittén och kronprins Gustaf Adolf, Frederick Whitling
  • Bilder och folk: 1922-1930, Gullög Nordquist
  • De äldsta spåren, Michael Lindblom
  • Spindlar och skorpioner, Erika Weiberg
  • De mellanhelladiska Asineborna, Anne Ingvarsson
  • Terrakottafiguriners formspråk, Ann-Louise Schallin
  • En skål för Apollon, Ludmila Werkström
  • Den befästa staden på udden, Lars Karlsson
  • Trasiga fönster, jordbävningar och barbarer, Dominic Ingemark
  • Aktuellt
  • Medusa – en sällsynt gäst i Asine, Ludmila Werkström

Medusa 2020:4 ute nu!

Medusa firar sin 40-årsdag med ett späckat temanummer om etruskerna! Ulf Hansson inleder med en djupdykning i renässansens Florens där det moderna intresset för etruskerna uppstod. Därefter följer tre artiklar som på olika sätt berör frågan om etruskernas ursprung. Johan Vekselius skriver om debatten kring DNA och etrusker, som pågått sedan tidigt 2000-tal, medan Lars Karlsson och Daniel Henningsson ger exempel på olika sätt att angripa problemet ur ett arkeologiskt och antikhistoriskt perspektiv. Därefter kommer en artikel av Ingrid Edlund-Berry om Arezzos etruskiska historia och den berömda brons-chimeran. Fredrik Tobin-Dodd skriver om en nyupptäckt bronsstatyett och Ingela Wiman om etruskernas förhållande till naturen. Som avslutning får vi läsa om Medusa själv! Malin Wik Wallin skriver om Medusa som motiv i grekiskt vasmåleri och hur hon där går från ful till skön.

Nytt nummer om ”Kulturarv” är nu ute

Klicka här om du vill köpa detta nummer av Medusa!

Medusa 38:4 (2017)

Medusa 38:4 (2017)

Kära Medusaläsare!

I detta nummer av tidskriften Medusa är fokus på det antika kulturarvet. Ett ämne som fått mycket uppmärksamhet i pressen och som väcker mycket känslor – inläggen och debatterna har kommit från olika aktörer med varierande agendor. Tidskriften Medusa minns särskilt väl nedläggningshotet mot de svenska forskningsinstituten i Athen, Rom och Istanbul, och frågan om minskade eller indragna bidrag till kulturtidskrifter från Kulturrådet (då en av våra redaktionsmedlemmar deltog i en demonstration och symboliskt klippte sönder vår tidskrift!). Sådana förändringar hade fått förödande konsekvenser, inte minst för Medusa.

Eftersom debatten har pågått i olika medier är det svårt att få ett helhetsgrepp om den. Medusas intention har varit att samla så många aktörer som möjligt, för att de ska få presentera sin syn på det antika kulturarvet (geografiskt sett Medelhavsområdet, Främre Orienten och Egypten). Vi har efterfrågat artiklar från representatner för olika partier (kulturminister Alice Bah Kunke och Birigitta Ohlsson, som har engagerat sig i återuppbyggandet av Palmyra),

Läs mer

Medusa nr 2, 2013: Upptäck Neapelbukten!

Medusa nr 2, 2013

Medusa nr 2, 2013

Klicka här om du vill köpa detta nummer av Medusa!

I detta nummer av Medusa, och i nästa, vill vi lyfta fram Neapelbuktens fantastiska historia. Vi fokuserar här i första hand på de arkeologiska lämningar som fallit i skuggan av de stora upptäckterna i Pompeji, Herculaneum, Stabiae och Oplontis.

Efter att ha tittat närmare på Neapelbuktens arkeologiska lämningar, har vi kunnat konstatera att mängden intressanta fynd är överväldigande. För den som är beredd att blicka bortom Pompejis välkända och turistfyllda gator finns här fantastiska platser att upptäcka! Läs mer