Kategoriarkiv: Temanummer

Medusa nr 1, 2011: Etrusker i nutid och framtid

Medusa nr 1, 2011

Medusa nr 1, 2011

Klicka här om du vill köpa detta nummer av Medusa!

Forskningen kring Toskanas forna befolkning har en lång och framstående tradition i Sverige, bl.a. från de två stora utgrävningarna i Etrurien: Acquarossa och San Giovenale.

Författarna i detta temanummer om etruskerna representerar en grupp forskare som ägnat en stor del av sina studier och yrkesverksamhet åt etruskisk kultur och arkeologi.

Vi får en inblick i forskning med ett stort spann: från det pastorala landskapet till arkitektoniska terrakottor, från etruskiska spådomar till inskrifter, gemmer och sigill.

Numret tillägnas minnet av Charlotte Wikander (Lunds universitet). Läs mer

Medusa nr 4, 2010: Mer än bara grävning

Medusa nr 4, 2010

Medusa nr 4, 2010

Klicka här om du vill köpa detta nummer av Medusa!

Undersökningar av arkeologiska lämningar omfattar naturligtvis utgrävningar, men i dagens läge är arkeologernas åtagande ofta mer omfattande än så. I samband med utforskningen av Poseidons helgedom på Kalaureia anordnas till exempel utställningar, konserter och olivskördar. Läs mer om ett modernt fältprojekts många ansikten!

Vem var Kyros den store, perserrikets grundare? Ashk P. Dahlén beskriver Kyros liv och det samhälle han skapade.

Nu kan man utforska antikens Rom i 3D med Google Earth! Följ stadens gator och akvedukter och se hur de såg ut på 300-talet e. Kr. Jerry Helliker berättar om projektet bakom det nya programmet.

Den romerske författaren Tacitus bok Germania har under tidigmodern och modern tid använts av nordbor och tyskar som källa till deras tidiga historia och ursprung. Lennart Lind berättar om bruk och missbruk av Germania över tid. Läs mer

Medusa nr 3, 2010: i hamn

Medusa nr 3, 2010

Medusa nr 3, 2010

Klicka här om du vill köpa detta nummer av Medusa!

I detta nummer besöker vi hamnstäder runt Medelhavet, från Sidon i öst till Sevilla i
väst:
– Ostia försörjde under antiken världsstaden Rom med importerad säd, och stadens vackra ruiner har förfört turister i decennier.
– Athens port mot havet, Pireus, staden med det rätvinkliga gatunätet, tjänade som Athens hamnstad i århundraden.
– Pozzuoli har idag fallit i glömska, men antikens Puteoli var en av de största hamnstäderna i Italien.
– Pompeji å andra sidan, som i dagens turisttider har ett enormt rykte, var under antiken en liten hamnstad vid mynningen av Sarnofloden.
– Kosmopolen Alexandria, staden i gränslandet mellan Saharas sandhav och Medelhavet har varit en av Medelhavets viktigaste städer sedan den grundlades av Alexander den store.

Och i Piscina Mirabilis bjuds vi in till ett besök i underjorden. Läs mer

Medusa nr 2, 2010: i vulkanens skugga…

Medusa nr 2, 2010

Medusa nr 2, 2010

Klicka här om du vill köpa detta nummer av Medusa!

Aska från ett vulkanutbrott stoppar Europas flygtrafik – en tanke som vi för ett par veckor sedan hade funnit orimlig. Medusa följer i detta nummer upp med vulkanutbrott i antiken.

Vi får en inblick i hur fynd av träd kan datera utbrottet på Thera och hur de sista timmarna i Pompeji under utbrottet 79 e.Kr. gestaltade sig och det öde stadens befolkning gick till mötes.

Vad vi sällan tänker på är att Vesuvius haft en rad utbrott som ödelagt städer runt vulkanen efter 79 e.Kr. – det senaste år 1944 under det brinnande kriget.

I detta nummer utvidgar Medusa sina språkkunskaper och publicerar en text på norska. Vi får en inblick i hur Antikksamlingen i Oslo kom till, och det visar sig vara en norsk-svensk historia. Läs mer

Medusa nr 2, 2009: Mysterier och plötslig död

Medusa nr 2, 2009

Medusa nr 2, 2009

Klicka här om du vill köpa detta nummer av Medusa!

Den som under antiken ville veta mer om framtiden och om gudarnas vilja kunde vända sig till flera orakel. Många har hört talas om Apollons orakel i Delfi, men få känner till den fascinerande historien om Glykon, ormoraklet i Abonotheichos. Vem skulle inte vilja höra sin framtid berättas av en orm med människohuvud?

Är Mithraskulten verkligen att jämföra med en sentida herrklubb dit kvinnor aldrig fick tillträde? Den frågan berörs i två artiklar i detta nummer. En redogör för de indicier som talar för att kvinnor faktiskt kan ha deltagit i kulten medan den andra istället belyser den roll manligheten spelade i denna mysteriekult.

Intresserad av antika mordgåtor som sommarläsning? Då finns här många förslag på spännande
romaner i artikeln Historiska värderingar och mordet som nöje.

En hund begraven på en bakgata i Pompeji, vad kan den säga oss? Läs mer