Kategoriarkiv: Temanummer

Medusa nr 2, 2009: Mysterier och plötslig död

Medusa nr 2, 2009

Medusa nr 2, 2009

Klicka här om du vill köpa detta nummer av Medusa!

Den som under antiken ville veta mer om framtiden och om gudarnas vilja kunde vända sig till flera orakel. Många har hört talas om Apollons orakel i Delfi, men få känner till den fascinerande historien om Glykon, ormoraklet i Abonotheichos. Vem skulle inte vilja höra sin framtid berättas av en orm med människohuvud?

Är Mithraskulten verkligen att jämföra med en sentida herrklubb dit kvinnor aldrig fick tillträde? Den frågan berörs i två artiklar i detta nummer. En redogör för de indicier som talar för att kvinnor faktiskt kan ha deltagit i kulten medan den andra istället belyser den roll manligheten spelade i denna mysteriekult.

Intresserad av antika mordgåtor som sommarläsning? Då finns här många förslag på spännande
romaner i artikeln Historiska värderingar och mordet som nöje.

En hund begraven på en bakgata i Pompeji, vad kan den säga oss? Läs mer

Medusa nr 1, 2009: Vinets fröjder och förbannelser

Medusa nr 1, 2009

Medusa nr 1, 2009

Klicka här om du vill köpa detta nummer av Medusa!

Detta nummer av Medusa handlar om mat, och framförallt, vin!

Falernum årgång 121 f.Kr. eller dagens Bollinger 1961 – vinet som lyxprodukt har en lång historia. I antiken var vinet också en basvara, viktig för ekonomi och religion och konsumerades vida. Omgivet av strikta sociala regler, speciellt för kvinnor, kunde vindrickande sluta med våldsam död.

Kontrasten mellan vinerna som dracks var stor: lyxiga vita, söta viner vid grekernas symposier och romarnas convivium, och billiga brun- och rödaktiga viner kryddade för att dölja bismaker, kanske serverade direkt ur antikens baginbox, amforan.

Att kyssa sin hustru var ett finurligt sätt att kontrollera om hon hade druckit vin. Det ansåg i alla fall Plinius d.ä. som figurerar i flera artiklar i detta nummer. Läs mer

Medusa nr 4, 2008: Cypern

Medusa nr 4, 2008: Cypern

Medusa nr 4, 2008: Cypern

Klicka här om du vill köpa detta nummer av Medusa!

Medelhavsmuseets nya utställning av Cypernsamlingen öppnar den 30 januari 2009. Med anledning av detta samarbetar Medusa i detta temanummer om Cypern med Medelhavsmuseet. Artiklarna ger oss en inblick i öns fascinerande antika förflutna. Grunden till Medelhavsmuseets Cypernsamling utgörs av material från de utgrävningar som den Svenska Cypernexpeditionen utförde på 1920- och 1930-talen över hela Cypern, bl.a. i Vouni, Idalion och Ajia Irini.

Cypern idag är ett annat Cypern än det den Svenska Cypernexpeditionen besökte. Då var Cypern en brittisk koloni. Idag är Cypern en delad ö. FN-trupper (UNFICYP: United Nations Peacekeeping Force in Cyprus) bevakar gränsen mellan republiken Cypern i söder och den av Turkiet invaderade nordliga delen, och idag skulle det av politiska skäl vara omöjligt att genomföra samma omfattande studie av hela ön som den Svenska Cypernexpeditionen gjorde. Läs mer

Medusa nr 2, 2008: Familjen i antiken

Medusa nr 2, 2008: Familjen i antiken

Medusa nr 2, 2008: Familjen i antiken

Klicka här om du vill köpa detta nummer av Medusa!

I samarbete med forskare och forskarstuderande i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs Universitet samt Historiska Institutionen vid Helsingfors Universitet presenterar Medusa ett spännande temanummer om familjen under antiken. Först ut är fil. dr Lena Larsson Lovén som inleder med Familjen. Viktig i samhällsstrukturen, i vilken familjens centrala betydelse i det antika samhällets sociala uppbyggnad betonas. Därefter kommer turen till barnen genom fil. dr Agneta Strömberg som i Barndomen. En skolning för livet sett ur ett genusperspektiv beskriver pojkars och flickors olika förhållanden och förutsättningar inom familjen under sin uppväxt i det klassiska Athen. Läs mer

Medusa nr 1, 2008: Nytt ljus över en grekisk helgedom

Medusa nr 1, 2008: Nytt ljus över en grekisk helgedom

Medusa nr 1, 2008: Nytt ljus över en grekisk helgedom

Klicka här om du vill köpa detta nummer av Medusa!

Modern arkeologi i medelhavsområdet är idag något helt annat än när det begav sig på Schliemanns och hans kollegors tid vid slutet av 1800-talet, då tex. Troja och Mykene grävdes ut. I stället för att i första hand gräva med siktet inställt på att hitta spektakulära fynd, utan större intresse för det omgivande sammanhanget, har perspektivet bland moderna arkeologer vidgats betydligt. Med syftet att få ut så mycket kunskap som möjligt av en arkeologisk plats tar arkeologer idag gärna hjälp av andra discipliners teknik och metod. Ett lysande exempel på detta är det mångfacetterade forskningsprogrammet Staden, guden och havet som vi i detta nummer har den stora äran att presentera. Läs mer